Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid
Det är mello-tider, och i sedvanlig ordning kommer det nya begrepp; Men denna gång är det inte ”gubbchock”, ”glitterskandal” eller ”fjärderboa-fadäs” utan Friskfaktor. Visst, vi kan väl erkänna att så nytt är det inte, men begreppet har fått stå lite i bakgrunden av sitt syskon Riskfaktor.
Undertecknad har haft en vision att om man någon gång fått för sig att ”byta sida” och sätta sig och administrera ett ledningssystem. Då skulle man haft en sådan där skala man ofta ser efter säkerhetskontrollen när man är ute och flyger (ett transportsätt som var vanligt innan covid-19).
Där man fick ge sitt betyg från en sur, röd gubbe, till en själaglad, grön; Ställa upp den vid personalingången, och varje person som kom till jobbet på morgonen fick berätta hur man mådde, hur man kände sig representerat av skalan röd till grön; Och sedan ställa samma fråga på eftermiddagen när man går hem. Tänk att ha en arbetsplats dit alla kan gå och bli gladare, få energi och må bättre. Resan från röd till grön har friskfaktor skriven över hela sig.
Men, varför pratar vi mest om faror och risker; varför fokuserar vi bara på att hålla näsan över vattnet och bara ”inte skada oss”?
I februari 2021 släpptes rapporten ”Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Friskfaktorer är också del av regeringen arbetsmiljöstrategi (2021-2025); så det kommer bli en större fokus kring detta.
Men vad är då ”Friskfaktor” och hur kan vi använda oss av det i vårt certifierade ledningssystem ISO 45001:2018?
Rapporten gör skillnad mellan offentlig och privat sektor och exempel ur rapporten är:
| Friskfaktorer från forskningen – offentlig sektor | Friskfaktorer från forskningen – privat sektor |
• Tillgängliga chefer • Närvarande chefer vid prioriteringar • Stöttande och problemlösande chefer • Rimligt antal arbetstagare per chef • Individuella önskemål om utbildning tillgodoses • Möjligheter till byte av arbetsuppgifter finns och uppmuntras • Möjligheter för medarbetare att framföra idéer och kritik • Dialog uppmuntras • Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning • Det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydligt strukturerat i verksamheten • God kännedom om arbetstagares hälsa och sjukfrånvaro • Omorganisationer är välmotiverade • Förändringar diskuteras öppet | • Generellt och genomgående ledarskap • Personal- och kompetensutvecklingsstrategier • Tydliga utvecklingsmöjligheter • Kommunikation når alla • Dialog och forum för meningsutbyte • Delaktighet och engagemang • Kända mål och visioner • Tydliga mål • Tydlig ansvarsfördelning • Tydliga roller • Kvalitet beaktas utöver budgetfrågor • Individanpassning när det gäller arbetsfördelning • System för lärande, både på individ- och organisatorisk nivå • Strategier för att främja anställdas hälsa |
För den som kan sin ISO 45001:2018 så kan man tydligt se, framför allt från den privata sektorn att det finns en tydlig koppling mellan ”friskfaktorer” och ISO 45001:2018. Ett tydligt tecken på att certifiering av ledningssystem faktiskt fungerar!
Till sist vill jag avsluta med någon att fundera på. Hur mäter ni era friskfaktorer?
Svarar du ”sjukfrånvaro”, så är du i gott sällskap. På sidan 13 i rapporten pratar man just kring detta.
Och jag tycker att den belyser frågeställningarna kring hälsa och ohälsa ganska bra.
”Låg sjukfrånvaro är också ett mått på frånvaro av sjukdomsrelaterad ohälsa snarare än hälsa”.
Så målet kanske inte bara skall vara att vi skall må bra, utan vi skall må bättre!
Risken är att vi blir sjuka, men möjligheten skall få oss att må bättre.
Certifiera ditt ledningssystem för arbetsmiljö mot ISO 45001:2018 med FirstCert AB
och upplev ”som certifiering skall vara”. Klicka här för att komma till offertförfrågan
Är du redan certifierad? Då kan du byta till oss genom att använda länken här.
Klicka här om du vill du läsa rapporten ” Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid”